Varje morgon kring halv nio går det ett lämmeltåg av folk mot min nuvarande arbetsplats, bestående av morgontrötta kontorsråttor.
Ena sortens kontorsråtta har på sig felfria kostymer och åtdragna slipsar, alternativt en slimmad dräkt till en stram frisyr med ultramegasupernoggrann lagd proffsmakeup. (Bankfolk, tänker jag mig)
En annan sorts kontorsråtta är trendig enligt månadens senaste grej. Som jag inte vet. För sånt kan inte jag. Men låt oss argumentativt anta att det är stora markerade glasögonbågar och tweedkavajer*. (Mediafolk kanske?)
En tredje sort går i jeans och kavaj eller motsvarande. (IT-konsulterna. Och det vet jag med säkerhet)
En fjärde sort går i Coop-jeans och birkenstock**. (Vågar man slå till och gissa på kommunanställda?)
Iallafall. Det jag tänkte berätta var att jag idag såg en tjej i kategori 2. Modemedveten med en kort, vid klänning och en lågt hängande väska.*** Hon kompletterade med noggrant lockat hår, lagom rosiga kinder och pudermatt hy. Men hennes lågt hängande väska hade dragit upp hennes korta vida klänning så hon att hela efterföljande delen av lämmeltåget på kanske 20 personer, fick se hennes högra rumphalva.
Det var bara det jag ville berätta. Jag roas av de små sakerna...
Och utterskämt. Men det var ett helt annat inlägg.
*Det skulle kunna vara månadens grej, men fan vet.
** Eller är det egentligen månadens grej? fan vet.
*** Jag bedömer det som modemedveten alltså. Det kanske är helt ute... fan vet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Oaaah, den ständiga skräcken när man har kjol ju! Jag börjar förstå Lizzy som har bly i kjolfållen, det är en poäng med det faktiskt.
Skicka en kommentar