Jag har kommit till insikt.
Min jobb-nemesis.
Det finns någonting hos honom som gör mig skogstokig istället för bara lite "djup-suck":ig. Jag menar det är ju inte så att han är den enda inkompetenta personen jag träffat på under 11 års yrkesaktivitet.
Nej det är så här.
*freudiansk trumvirvel*
Han kör precis samma härskartekniker som min pappa alltid gjort.
Det ni.
Så atteh..... nu behöver jag ju bara fixa det också....
jorå. Piis åv keijk.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Du kan inte lura in kollegan i en mörk källare och tappa bort nyckeln? Det verkar som att något sådant skulle kunna göra din tillvaro lugnare. Släktingar är värre, dem får man liksom bara stå ut med.
Det är lockande. Mycket lockande.
Läste det länkade inlägget också... Vilken idiot! Skönt att du kan skratta, om än hånskratta eller gråtskratta, åt honom på ett eller annat sätt. Jag röstar i och för sig på örfilen eller utplåningen till Sibirien, that sounds fun! :D
Skicka en kommentar