2009-03-20

osjälvhävdande självhävdande

Det pratas mycket om löner nu.
För höga är de. För bonusiga är de. Och fallskärm är synonymt med valpmord.

Själv sitter jag här och är högavlönad.

Jag säger det med skam och så lite självhävdande jag kan.

Jag tycker nämligen det är sjukt pinsamt att ha en bra lön.

Faktiskt så har jag skämts över min lön sen jag fick mitt första heltidsjobb 1998 på elektronikfabriken och 12500 i lön. Då gick jag nämligen om min mamma i lön. (Och det är ett blogginlägg för sig.) Sen lärde jag mig att det var en jäkla craplön jag hade och att det var extra crap att alla tjejer på avdelningen fick sämre än alla killarna. Inklusive steroidgrabben som knarkade på toaletten.
Sen fick jag en högre lön och började skämmas igen.
Sen fick jag en ännu högre lön och slutade tala om för mamma vad jag tjänade.
Sen fick jag en ännu, ännu högre lön och började vägra berätta för min familj hur mycket den var på.
Nu har jag en freaking ashög lön och skäms som en gris i alla lägen. Jag berättar inte för mina vänner som inte är i branschen och är också lite tveksam inför de som är. Jag krånglar mig ur diskussioner som har med pengar att göra och har lite ångest varje gång jag ska åka till min lågavlönade syster för jag tror inte att hon skulle förlåta mig om hon hörde vad jag egentligen tjänar.

Hursomhelst.
Det här inlägget har ingen egentlig poäng. Jag är inte moderat och tycker inte att det egentligen är fel att ifrågasätta höga löner.
Jag försöker mest övertala mig själv om att min lön har jag för alla skitår i slitfabriken, alla avklarade tentor, all crap jag fick ta i skolan för att pappa är lärare och för att jag är svart och hade konstigt hår, all tid jag lägger på att grubbla över hur jag kan göra mitt liv bättre, alla fadderbarn jag har, all ojämställdhet jag fått stå ut med och framförallt all effort jag lägger på mitt jobb.

Eller så vill jag bara skryta om att det går jäkligt bra för mig. Och hoppas att murphy inte ger mig sparken...

Men jag har iallafall ingen fallskärm.

5 kommentarer:

Mange sa...

Var inte orolig. Motviljan att prata om pengar har du gemensam med alla som har mycket pengar. Det verkar vara någon slags naturlag. De enda som vill prata om pengar är de som inte har så mycket (guilty as charged) eller de som har svinapamassor fast ärvda pengar, som de tycker är mycket finare än ihopajobbade (sammanfaller ofta med backslicks ocj, just det, knark på dass).

PGW sa...

NJUT för tusan! :-) Dessutom är du trevlig, så du förtjänar schysst lön bara för det!

Jasmin sa...

mange: Det är nåt mystiskt med det där helt enkelt.

pgw: ;) Right back at you!

Max sa...

Hmm... jag håller inte min lön hemlig. Jag skyltar inte med den heller, men har, på grund av tidigare erfarenheter, varit tvungen att inse att den enda som tjänar på att man håller lönerna hemliga är arbetsgicvaren.

Visst, har jag högre lön än de flesta kollegor kan det bli svårare för mig att få upp den om alla vet vad jag tjänar, men det blir lättare för de kollegor som tjänar mindre att få upp sin lön, och ligger jag lägre får jag reda på det och får lättare att få upp min lön... hoppas jag :-P

Anonym sa...

Jag är övertygad om att du är värd din lön!...;o)