2005-10-31

bah...

Sod it säger jag..

Jag struntar i vad alla killar verkar tycka.

Nu går jag och klipper av mig håret.

Hos min beloved frisör som inte pratar och som är så söt att titta på...

.. och som alltid tittar lika oförstående på mig när jag vilt tjuter:
"Tabortdet! Tabortdet! Tabortdet! "
Medan jag demonstrativt håller upp en deprimerad hårtest som inte vill leva längre.
Hittade lite text och en bild som skulle föreställa mig...

Tillbaka när jag skrattat klart...

Liftarens guide till nätdejting

Känner du dig förvirrad i nätdejting världen?
Känns det som om du inte får de svar du vill ha?
Får du inte vara med och leka?

Step right up! Step right up!
Låt Fröken J skingra dina bekymmer.

Här är några* råd och riktlinjer för dig som är förlorad i vadsjuttonskajagskrivaiminpresentationförattvisa-vilkennormalochvälanpassadmanjagär-mörkret:

  1. Seriösa män tar sig tid att skriva ut alla ord i en presentation. Följande är därför inte attraktivt:
    "Ja e 1 kille på 31 som e fr gbg."
  2. Vuxna människor, så även män, har en fast ålder.
    Ska du skriva ut din ålder, så ska du skriva ut din ålder.
    Är du 26 år så skriv:
    Jag är 26 år.
    Inte:
    Jag är snart 27 år. (kom igen.. i så fall kan du lika gärna skriva; Jag är en kille på 26 vårar.)
  3. När du ska välja vilken nickname du ska ha så välj ett seriöst namn. Undvik dessa exempel.
  4. Om du verkligen, verkligen, verkligen, verkligen inte kan tänka dig att dejta annat än tjejer som är 1.75, har blont långt hår, väger 58.3 kilo, har bh-storlek 75D, smal midja, solbränd, cellulitfri, långa naglar, i fullständig avsaknad av kroppsbehåring, så kanske det är okej att du skriver: Söker smal, snygg tjej.
    Men notera att du genom en sådan fras bränner många broar, då många tjejer inte ser på utseendekrav med blida ögon.

* Disclaimer: Alla råd och riktlinjer är strikt anpassade efter Fröken Js önskemål.

2005-10-28

....

Är nog lite nere idag...

eller arg kanske?

och lite ledsen..

emellanåt en aning olycklig..

och så sorgsen....

sen kommer impulser av tokilska...



oh...

I see....

PMS...

Disclaimer

Vill bara säga att ironi och sarkasm gör sig dåligt skrift generellt och i Amelia-interjvun specifikt.

Och det som ser ut som citat i en tidning behöver inte nödvändigtvis vara det.*

Djöst får the räckård vill jag bara passa på att göra följande uttalanden:


- Jag har inte svårt för folk som bloggar om vad de äter till frukost.


- Jag inser till fullo att folk inte får orgasm av min blogg. Faktiskt. Det var sarkasm.

Så. that's that.

*Faktiskt så är citaten inte alls citat. I amelia-artikeln så sa jag inte ens hälften av de grejerna. Däremot så fick jag kika över journalistens återgivande av vad jag sa och fick komma med invändningar och åsikter. Av vilka hon tog hänsyn till de flesta...

notes to self

- inte dricka på en torsdag.

- inte dricka mycket på en torsdag

- inte dricka om du ska jobba dagen efter

- inte dricka om du måste se representativ ut dagen efter och inte ha alkoholstinn andedräkt

- inte gå med för höga klackar... the pain.. the paaiin...

- inte blanda sprit, vin och öl...


... men annars så...

2005-10-27

igår.

Va?
Nej det hände väl inget särskilt igår..

Försov mig.
Gick upp.
Åkte mot jobbet utan frukost.
Köpte en tidning.
Läste om mig.
Åkte spårvagn en gång till.
Såg en löpsedel.
Med mig på.

En helt vanlig dag.

Jag gjorde också vissa karriärsbeslut.
Jag slog in på en bana av kriminalitet.

Alltså.

Jag är ärlig.

Sjukt ärlig.

Kan inte ljuga. Kan verkligen inte stjäla....

Det är en bra egenskap normalt sett..

UTOM om man vill ha tag på en löpsedel. Och man vill vara anonym.

Alternativet: HEJ! Kan jag få löpsedeln för det är jag som är Kristina, 26 och sexbloggar?
... öh... hell no.

Alltså skulle jag stjäla.

Vet ni hur sällan gator är fria från folk i göteborg? hm?
Brutalt sällan..

Vet ni hur kallt det är att stå still utomhus en sen kväll och vänta på att gatorna ska bli fria från folk? hmm?
Fucking askallt.

Efter ett tag insåg jag att jag inte kunde vänta på att alla skulle försvinna, utan det fick räcka med att de var en bit bort, förhoppningsvis med ryggen åt mig.

Väntade in en sån stund.

Tittade mig omkring. höger-vänster-höger-vänster.

Gick fram till löpsedeln.

Tittade mig omkring. höger-vänster-höger-vänster.

Pillade lite på .. öh... löpsedelshållaren(?)

Tittade mig omkring. höger-vänster-höger-vänster.

Insåg att någon hade limmat fast löpsedeln.

Pillade våldsamt.

Hörde någon vissla.

Fick panik.

Föreställde mig att jag skulle spendera natten i en cell med en muskulös kvinna med kantigt ansilkte och basröst som tävlat i östeuropeisk kulstötning i 30 år.

Insåg att jag skulle passa dåligt som bitch till ovanstående.

Flydde fältet.

Gick förbi min stammisaffär på väg hem.

Logiska Fröken J:
nejnejnejnejnejnejnejdåligidédåligdåligdåligidé.

Desperata Fröken J:
skiterjagi. I'm going in. Cover me!

Förberedde en historia som gick som följande:

HejJagUndrarOmJagSkulleKunnaFåDagensTreLöpsedlar. AlltsåAllatreABSOLUTinteBaraAftonbladet. JagBehöverDeFörEttProjektPåJobbet. JagJobbarMed.. *difust viftande med ena handen*.. MediaReklamITTyp...

Gick in i affären och sa följande:
- Öh..gnörrgh. eh.. ja.. ah.. uughh... löpsedel. kan jag få? Jag behöver bara aftonbladet. BARA aftonbladet.

*douh!*

2005-10-26

jag har en känsla...

... av att jag inte blivit uppmärksammad för min skrivartalang...
.. eller charm..
.. eller humor...

... jag känner mig plötsligt... så..
.. . så..
.... smutsig......*


Men... hur många kan egentligen läsa aftonbladet, I wonder..?
Min chef?
Mina föräldrar?
Mina ex?
P5 och P4 *?

oh well... hur illa kan det gå, liksom...?


http://www.aftonbladet.se/wendela/relationer/article324270.ab

* .. sa hon och kröp ihop i fosterställning och återfinns nu i en liten, men attraktiv, hög under skrivbordet
**Se en sjuk mängd gamla inlägg ..

jomenvarförinte?

... på en löpsedel, i ett par tidningar, och på en nyhetssajt nära dig...

... återkommer när jag hyperventilerat färdigt...

2005-10-24

egentligen...

... så är det inte pojkarna jag saknar.

Sure, P5 var mysig, intelligent och lyssnade verkligen när jag pratade.
P4... hmm... tja... han hade ju iallafall vissa kvaliteter.....
P3, P2, P1... who..?


Exet saknar jag förstås... eller så är det bara livet vi hade. Världens tryggaste bubbla.

Men det är egentligen inte personerna i sig...

Det är hoppet.
Det-ordnar-sig-känslan...

Klart att jag överlever utan att kura i soffan med någon.
...inte heller behöver jag pussar på halsen...
... eller att sova jämte någon...

Det vore trevligt, så klart. Men jag måste inte.
Men det vore skönt att känna sig hoppfull.
Och veta att det löser sig ändå, för jag har ju ändå honom att luta mig emot...


.. eller så kanske man skulle ta reda upp det där familjerelationstrasslet...

Vem vet.



Idag är en dålig dag.

gomorrn

My god!
Vad hände med min tid ...?!

Nåja.. snabbinlägg:

I helgen.
Inga fantastiska klubbnätter...
eller pojkar...
eller ens telefonnummer...
Men, men.. en ledig helg kan man få.

Kallade hem manlig vän med borrmaskin igår.
Och monterade upp ett gäng dåliga samveten...

Ha!
Jag ser vad ni tänkte.
Ni tänkte att manliga vännen gjorde det... eller hur..?!
Inte då.

Fröken J är very selfsufficient...
.. och för fattig för att spendera pengar på en borrmaskin..

2005-10-21

Vågar jag..?

Ja..
ja...
Jag gör det!

Jag använder inte datorn på en hel helg...
Det ska jag minsann göra..

Så jag får be att få återkomma efter helgen med rapporter om eventuella prospekt*, telefonnummers utdelning, hångel, förlovningar, barnafödande ... och... eller ja.. det får nog räcka där..




*Nu är vi tillbaka på P?-standarden igen.
Och så skyller jag alfabetsvarianten på tillfällig sinnesförvirring..

Note to self

Om du skriver meddelanden till män som inte är alltför bekanta med dig.
Använd inte *---* för att uttrycka adjektiv.
Och om du nu använder *---* för att uttrycka adjektiv.
Se då till att du stavar ordet D U K T I G med ett D i början... och inte ett F.

2005-10-20

The dumpee

Jag börjar bli bra på att bli dumpad.
Bryter ihop och kommer igen på 24h i snitt...
Bra statistik.

Man kunde ju räknat ut med sitt rumphål att B skulle tacka nej...
Vem vet.
Kanske var jakten halva grejen.
Kanske var jag för otrendig och ocool.
Kanske för icke-rolig, real life.
Eller så klickade det bara inte.
Och som någon sa: "som man bäddar.... "

Det lustiga är att jag såg så många varningsflaggor.
Jag tittade på dem, la huvudet på sned och tänkte:
"Ja... där är ni ja. Nå... jag struntar i er. Jag avvaktar och ser istället."
... för det funkar ju ....

Oh well.
Finns säkert någon annan för mig och min rumpa...

Idag håller jag på att stenbearbeta all eventuell fan-då-förblir-jag-väl-singel-en-jävla-gång-till-då- sorg genom att ta på mig snyggaste kläderna, snygg och lite lagom-make up, fixat iordning snyggt hår...
Ytlig manlig uppskattning...
Ge hit!


Så kallad utifrån-och-in terapi.

Funkar faktiskt strålande för light-depp...

dejtrapport 2 del 2

Det fanns ett gäng dåliga tecken..

Upprepade dragningar om exflickvänner till exempel...
Aldrig ett bra tecken.
Om han dessutom säger att förra tjejen han träffade var riktigt, riktigt, riktigt skitsnygg... så... ja.... är inte det speciellt bra....

Men vi hade trevligt. Ganska mysigt.
Han var fin.

Men det här med exet... och samma minspel, ni vet..
Det medförde att jag kunde läsa honom som en öppen bok ungefär..

Och jag vet. Att det var något som låg och tryckte hos honom...

.. och hångel..
nej, nej.. inget sånt.

Bara en obekväm hejdå-kram...

dejtrapport 2 del 1

Startade märkligt.

Fick en stel och kantig kram..
Kanske var han nervös..?
Hursomhelst var det det som fångade mitt fokus..

Men 10 minuter in i dejten så släppte spänningarna en aning.
Då kom jag på det.

Han. Såg. Ut. Som. Mitt. Ex.


Alltså. Vi snackar lika på en helt ny nivå.
Japp.
De ler likadant.
De har samma minspel.
B hade iofs hår. Det hade inte exet*.
Näsa och mun. På pricken lika.
De är typ lika långa.
Har exakt samma kroppsbyggnad.
Och tror ni inte att de till och med har samma vikt..??!

Ja.... det förklarar ju varför jag tyckte han var så snygg...
och kände mig så bekväm med honom...


* eller jo... klart han hade... Bara lite snävare omfång...

2005-10-19

ytterligare en dejt...

Nu är det dejt två på G...

Mirakulöst nog så känner jag mig inte nervös alls.
Känns bara roligt.


Vi ska gå på bio.

Är inte det lika med hångel?... undrar han.

Jag sätter upp ett finger*: nehejru det blir det inget med... **

Fast så här i efterhand så vet jag inte riktigt vad jag ville ha sagt med det.

Vill kanske känna efter lite först.
Ja, så är det nog.

Väna om sig själv lite..

... och säkerställa att han inte är någon yxmördare först.

För det finns ingenting som uppmuntrar en yxmördare så mycket som hångel.


------------------------------------------------------------------


ett litet antiklimax dök upp.

blev tydligen inte alls bio imorgon...

Han skulle tydligen hem och handla mat.......
(.... There's a new one.. )

fika istället.. och det är ju trevligt, förstås..

Om det inte vore för att vi, i meningarna innan, sagt: "Jag vet inte riktigt vad jag vill än..."

Fasen. Ska jag behöva börja nojja redan?



* Virtuellt, of course...
** och det är inte egentligen inte vad jag säger... För inför honom försöker jag hålla uppe lite av en cool fasad än...

och hur gick dejten..?

Lite förvirrad omfamning.
En stund på en parkbänk för att landa lite i den lite märkliga situationen att träffa nån man aldrig sett, men pratat massor med.
Jag menar. Jag hade inte ens hört hans röst..

Sen gick vi nog till ett café.
Och sen gick vi nog till en pub.

Men när min väninna förhörde mig dagen efter, så kom jag inte ihåg någonting.
Det var som en chock liksom..
Här hade man nätpratat hur mycket som helst. Visste så mycket om varandra.
Och sen får man en helt annan människa framför sig.
Bisarrt.
Surrealistiskt.


Och just det, ja.
Han var visst så snygg som jag misstänkte.

Snabbgenomgång

Jag rusar genom händelseförloppet nu.
Måste ju få in det aktuella också.
Läs om ni vill.
Eller inte.

Jag kommer fortfarande ha respekt för er imorgon, oavsett..

Story . Om B.

.. skickar han ett sms och frågar när det är en timme och en kvart kvar tills vi ska träffas....
Nervös?

Nervös?

... You think?

Nej... faktiskt.... inte så mycket nervös, som förbannat skräckslagen..

Gud.
Jag kommer trilla omkull det första jag gör.
Eller börja dreggla...
eller.... så kommer jag att stamma...
eller spontangråta...
hur klarar jag det här..?

och jag vet inte ens hur han ser ut.
Hoppas att han inte är så snygg..
Så kanske jag lugnar mig..

Men tänk... TÄNK... TÄNK.... om han är precis så snygg som jag misstänker.
Jag kommer svimma..

så nervös..?
En aning kanske.... - svarar jag.

2005-10-18

mer story..

Detta skrev jag om B.
Ett par dagar efter föregående inlägg.

-----------

När jag är avgjort intresserad blir jag en jäkla fjant.
Snäppet under dregglande fullblodstok.
Jag behöver alltså inte ens bli kär för att bli sån.
Finurlig egenskap, eller hur?
och förbannat användbar.

Nu vacklar jag mellan ett avgjort intresse och att strunta i samma.
I praktiken innebär det att jag vacklar mellan:
  1. att inte vilja annat än att maila honom tusen gånger, snoka fram telefonnumret som jag (go figure) inte har än och stalka honom tills han knäböjer framför mig* och bönar och ber att jag ska sluta.
  2. att överväga att ställa in dejten för det inte spelar någon större roll ändå. Eller så gå för att stilla nyfikenheten.

Jag är lite av ett freak.
Men charmig är jag...


* oh. trevlig bild. Jag stannar upp här en stund. Läs vidare ni så länge. Jag kommer ikapp.

storyn fortsätter..

Fröken blir uttråkad snabbt..
Så nu orkar hon inte skriva till en snitsig och finurlig tvist på storyn.
Istället fortsätter jag med att posta* det inlägg jag skrev efter att jag träffat A.

Kort och brist på spänningsförhöjande ingredienser.. men, men...

eftersom jag har en lite halvtrist dag idag... så är det så det får bli..



en av två dejter** var igår.
Jättetrevligt. Han var så rar och snäll. Vi hade saker att prata om hela tiden. vi skrattade lite. Vi gillade varandra..
Men va fan! Inte ett enda pirr i magen...
Kom igen nurå...
Men nej.
Det känns som om det inte var en eventuell pojkvän jag träffade utan en vän.
Och känns det så redan... ja. Då kan jag ju inte gå på några fler dejter... eller hur.. ?

Så nu måste jag breaka the nyheter för honom...

Ska nog göra det så snabbt som möjligt.


* Herregud.. Där stavade jag nästan posta som påsta ... huuh...
**eller ickedejter som jag starkt och bestämt hävdade för de båda.
...
Juryn har dragit sig tillbaka för överläggning.
Återkommer efter kontemplation.
...

2005-10-17

The Story # 4

Så.

Läget är alltså som följer:

Grabb A och grabb B är intresserade.
- Och vem är väl jag att klaga över det.. ? Hmm..? Nej. Precis. Point made.

Grabb A och grabb B är bra killar.
- Uppriktigt sagt. Hur många sådana finns det i min värld?

Varken grabb A eller grabb B har träffat mig.
- Eller jag dem... vilket är minst lika viktigt.

Grabb A och grabb B är vänner med varandra...apparently
- ..and the plot thickens...

Grabb A känner till grabb B's intresse. Grabb B känner till grabb A's intresse.
- .. and the plot is complete...


Min reaktion på det här?
Den var totalt avslappnad och världsvan. Mer säger vi inte om det.

Så what to do..?

Jag var ju tvungen att vara öppen och ärlig med dem iallafall. Om jag ville träffa nån av dem igen.
Men här var det ju blow-up-in-your-face-potential om jag nånsin sett det..*

A tog det hela väldigt avslappnat.
B.. inte lika.
Faktiskt så tyckte nog B att det var en aning jobbigt.

Och ärligt talat... hade jag varit nån av dem hade jag tackat nej och gått.
Vilket var lite det jag hoppades på.

Man kan ju inte välja bort någon man aldrig träffat, resonerade jag.
Det går ju inte.
eller ja... går och går..
men jag ville inte.

Så istället hoppades jag på att någon skulle backa ur...
Och länge såg det ut som om B skulle göra det...

Hursomhelst.
Mitt upplägg till dem båda var så här:
"Jo. Alltså.. jag tycker du är en bra kille. jättebra. Men jag har ju inte träffat dig. Jag vet inte alls hur vi klickar. Så jag kan omöjligt göra ett val utan att träffa dig. "

Nu tänker ni.... Aaah.. hon tänker köra med en öppen dubbeldejt-variant... så... trixigt..

Men nej.

Jag hade min egen lösning på det problemet. Jag sa till pojkarna:
"Jag skulle gärna vilja träffa dig. Men inte som en dejt... Mer som en inte-dejt-promenad respektive inte-dejt-fika..."

Nu tänker ni...: hahaha.. trodde hon på det själv, eller?

Och både A och B tyckte detsamma, I'm sure, och sa saker i stil med:
" Jaha.. men det är ju en dejt. "
Vilket jag självklart besvarade med ett "Nejnejnej. Det är inte en dejt. "
och de sa: "whatever works for you.." (eller nåt liknande...)


Eftersom det visade sig att jag och A tydligen var grannar, så blev hans och min promenad först.

Samtidigt bokade B och jag in en fika några dagar senare...



*Tänkte skriva "if I'd ever seen one" men tog mitt förnuft tillfånga... *duktig*

The Story #3

Slumpen är lustig ibland:


  • A och jag bodde tydligen grannar.

  • B bor där mitt ex bor. ett inte så stort ställe.

  • A, B och jag jobbar i samma bransch.

  • B och jag kan potentiellt hamna på samma arbetsplats om det vill sig illa.

  • B och jag har folk gemensamt.

Så tokigt...

2005-10-16

Sökningar

Ja. Du har rätt. Här är det rätta stället för dig.

-------------------------------------------

Vad då f ö r e d e t t a ?

Hur...

... har jag inte insett att Tegan & Sara är all musik man behöver... ?

The Story #2

Så nu hade jag ett prospekt.



correction...


Jag hade två prospekt.


Finfina grabbar.



Finfina lokala grabbar.



Finfina lokala grabbar som uttryckt intresse för mig.




Finfina lokala grabbar som uttryckt intresse för mig och som känner varandra...


... hold on just a minute..
Känner varandra?
Känner varandra??

Nej.
Nej nej.
Nejnejnejnejnejnejnej...
Hur gick det där till?

Ja. Men så var det iallafall .. de kände alltså varandra.


Det var ju inte så jäkla* bra..


Dessutom lyckades de både luska ut varandras intresse av mig, relativt fort.



Och va faaan**..... så skulle det INTE gå till.






* När som helst nu ska jag sluta svära.

** äääääääääännnni säckånd nauo.



2005-10-15

Min lördagkväll.

Ni känner ju mig vid det här laget.

Ni vet vilken cool stadstjej jag är.

Jag är en glamourös singelflicka som går på dejter, träffar vänner över glas med dyrt innehåll, hänger på barer, träffar nya killar titt som tätt och har ett allmänt händelserikt liv.

Idag.
Som ju är en lördag.
Har jag gjort följande:

  • tvättat
  • rensat avlopp
  • ätit en tallrik med broccoli*
  • ansiktsmaskat mig**
  • druckit 4 sorters thé
  • vikt tvätt
  • skurat badrumsgolvet utan rengöringsmedel.. hmm... det är iallafall renARE
  • Slängt kläder för att få plats med det nytvättade***

Jag har inte gjort följande:
  • Klätt på mig ordentligt.
  • Städat ****
  • Ätit ordentligt
  • Motionerat

* För det är faktiskt gott. Jättegott. Faktiskt.

** En gång i halvåret får jag ett ryck och tänker... nja.. man kanske ska ta och återerövra ansiktet ifrån alla porer som intagit det.

*** Jag inser att logiken kan verka lite skev här... Men min kreativa hjärnhalva (vänster?) övertalade precis resterande hjärna att tycka att det var en jättefin idé.
Kreativa hjärnhalvan ville också slänga ut allt som behövde strykas... men resten av Fröken J är mindre övertygad...
Så nu tycker kreativa hjärnhalvan att Fröken J ska dricka konjak.
Trots att hon inte är förkyld.
Och det är ju bara vansinne...

**** Man kan ju tycka att avloppsrensning kommer efter städning. Men hell no...
Stå emot etablissemanget!

Inte så god ton...

Nu är det ju en oskriven regel att om man inte har några barn själv, så kommenterar man inte andras föräldraskap.
Men så läste jag det här ifrån en artikel i Aftonbladet angående namnval:

I Havdhem på södra Gotland fick mamma Helena en idé direkt efter födseln: - När
hon kom upp på min mage så sa jag helt spontant: "Vad är det här för en liten
persika?" Hon luktade och var len som en persika - och det fick hon heta. "


och därmed så kom Persika till världen..


Men......

men....

... är inte det en ganska så dramatisk slutledningsförmåga Helena har?

Alltså.. om jag skaffar mig en hundvalp och säger:
"Åh. en sån lite snutting du var då!"

Inte sjutton kommer jag spendera de närmaste tio åren med att ropa "Snutting. Hit! Fot, Snutting! Fot!"

Och då snackar vi om en luden sak man köper i affär...

Och när vi ändå spekulerar...:

Borde det inte då, enligt samma logik, finnas ett gäng barn som heter:

Knytet.

Älskling.

Sötnos.

Skrynklig-rödmosig-liten-typ.

?

Bara undrar...

Personligen hoppas jag bara att de inte har fruktstunder på Persikas lekis. Jag anar potentiellt trauma.

The story. #1

Så här var det alltså:


För 2,2 veckor sen blev jag kontaktad av en ung man, som vi kan kalla för A. Han verkade rar och trevlig. Söt och snäll. Intelligent och rolig.
Ja. Välkommen in i min dejtingvärld, sa jag.
Givetvis.
Jag är ju inte dum.
Killen var ju bra. Det riktigt osade "bra" om honom.

Vi började msn:a så smått.
Konversationen flöt lätt och ledigt och han var fortfarande rar, trevlig, söt,snäll, intelligent och så. Och verkade dessutom tycka att jag var lite trevlig också.
Och det är ju alltid bra.

För 2.0 veckor sedan insåg jag att en annan ung man, som vi kan kalla för B, också ville ha kontakt.
Han verkade riktigt skärpt, cool, charmig, rolig, mjuk, romantisk, djup, ömsint och ganska snygg misstänkte jag.
Ja. Vem är väl jag att inte prata vidare med honom, resonerade jag.
Han verkade vara ett riktigt kap, han med.
Och jag har ju inga förpliktelser åt några andra håll.

Vi började msn:a så smått.
Jag trivdes att prata även med B. Han var minst lika bra som utlovat.
Och verkade dessutom tycka att jag var lite trevlig också.

snurrigt..?

Nytt tillägg i länklistan:
Yrsel.. cool, cool..

2005-10-14

en bekännelse..

Kära blogg,


Jag är ledsen.

Jag har vilselett dig.

Det har hänt saker på grabbfronten och jag har egoistiskt nog undlåtit att berätta om det.

Och kan vi ha det så?
Nej.
För det är du och jag, bloggen.
Jag och du.
Förenade.
Ett.

Vi ska ingå partnerskap så snart det blir lagligt.

Idka otukt.

och avla en hel hög med barn som är av typsnitt Font, har ostyrigt hår och är vänstercentrerade.

...

och då måste vi vara öppna och ärliga mot varandra, bloggen...

Så nu ska jag i efterhand berätta hur landet ligger/låg/har legat fram tills idag... :

så tokigt

okej att folk kan hitta hit genom att söka på Skotskrutig kjol.

Men det här är ju bara rent förtal.

2005-10-12

Råd och sånt

Hej,

jag antar att detta kanske inte är rätt forum, men vart ska jag vända mej...
När jag var väldigt mycket yngre träffade jag en väldigt mycket äldre man för en natt.
Detta ägde rum för ca 5 år sedan.
Under tiden fram tills nutid har vi stött på varandra i bullrig miljö en gång och hälsade genom nickning.
I lördags sprang vi på varandra i Göteborgsnatten.
Han var väldigt trevlig och fysisk och följde med mej dit jag gick.
Vi kysstes aldrig, jag backade ut.
Han föreslog att jag skulle komma hem till honom på middag på måndagen, igår.
Jag sa att jag var upptagen så vi sköt på det tills nästa måndag.
Jag påminnde om nummer byte och vi sade adjö.
Nu är det tisdag och han har inte hört av sej.
Jag är inte van vid detta.
Ska jag smsa, ringa, eller vänta ut, och i så fall hur länge?
/ Miss Pathetic


------------------------------------------------

Kära du,

Så klart att det här är rätt forum.
Visserligen är jag själv ett vandrande monument av inkompetens när det gäller män..
men jag har vänliga, snälla, snygga, sexiga, charmiga* läsare som mer än gärna kommenterar.

Nå. Here we go.
"När jag var väldigt mycket yngre träffade jag en väldigt mycket äldre man för en natt."
Det är absolut inget fel med att träffa någon för en natt. Absolut inte.
Men statistiken är dålig för att det ska bli nåt av det, förhållandemässigt.
Och sen vet jag ju inte hur ung du var, och hur mycket äldre han är... om det kanske var det som var grejen för honom (inteinteinteinteinteinte bra) eller om ni möttes som två ålderslösa individer.
Men spontant så undrar jag hur efterspelet efter natten var, den gången. Sa ni båda tack och hej? Sa du tack och hej? Innefattade det nåt trånande osv..
Jag hör lite varningsklockor här iallafall..


Jag påminnde om nummer byte
Innebär det att du sa nåt i stil med:
- Men ska vi inte byta nummer? när han var på väg bort
- Hallå... gå inte. Behöver du inte mitt nummer för att kunna bjuda mig på middag..?
osv.. ?
I så fall... är det dåliga nyheter.
Antingen var han:
  • apfull -> stor risk att han handlade på fylleinstinkt..
  • oseriös -> ... stay away...
  • stenkorkad -> .. han kanske inte förstod att han behöver ett nummer för att ringa... yeah right...

Ska jag smsa, ringa, eller vänta ut, och i så fall hur länge?
Så här hade jag gjort om jag var du....**
Om jag tänkt på honom som någon att eventuellt dejta/ha förhållande med etc.etc. så skulle jag låta honom ringa.
Och har han inte ringt snart (säg.. nån dag?) så skulle jag sluta tänka på honom som ett alternativ.
Inte smsa eller ringa.
Jag hade räknat honom som oseriös. Och vackra, charmiga och intelligenta tjejer som vi är, du och jag, så ska vi ha någon som är intresserad på riktigt. Inte bara försöker få omkull oss..

Om det nu är så att du bara letar efter lite nattliga nöjen.
Och du är absolut hundra procent säker på att det är det enda du vill. Alltså jättejättesäker.
Och du inte löper någon som helst risk att känna annat än fysisk attraktion.
... då är det en annan sak.
Då kan du ringa, smsa, whatever.
Och använd kondom.

Läs boken Dumpa honom. Alla dejtande kvinnors måste.
Vilken i princip säger: Vill han ha dig, så visar han det. Visar han det inte, så sorry... men då förtjänar du nån som gör det..


* *blinkar vilt och menande*

** det hade jag givetvis inte gjort... eftersom jag hade nojjat, ältat, obsessat och stalkat istället.
Men jag hade velat göra så här.


***************** DISCLAIMER**********************
ovanstående inlägg är skrivet utifrån ett oerhört subjektivt
perspektiv och författaren kan ej hållas ansvarig för
eventuella faktafel.
Författaren tar inte heller ansvar för skador, fysiska
som psykiska, som kan härröras till ovanstående inlägg.
I själva verket så ombeds ingen, någonsin följa råden som
författaren ger, då dessa är tagna rakt ur luften.
****************************************************

2005-10-11

nejnejnej

Överst på listan över saker som absolut inte får inträffa på jobbet finns:


- Att dörren slits upp då jag är och pudrar näsan..



.. och det var väl bara en tidsfråga innan det inträffade....

det förflutna kallar

Det fanns en gång en man som hette P3*.
När P3 var 39 år gammal, med en son, fick han kontakt med en ung, ung, ack så ung** kvinna vid namn Fröken J.
P3 uppvaktade och uppvaktade men Fröken J var svåråtkomlig***.
P3 bjöd på middag, Fröken J tackade nej.
P3 bjöd Fröken J till sin stad, Fröken J tackade nej.
P3 erbjöd sig att flyga ner till Fröken Js stad, och ta in på hotell, bara för en fikas skull. Men Fröken J tackade nej.
Hon ville hellre stanna på sin dejtingsajt och lukta på P4.
Till slut gav P3 upp.
Tiden gick och Fröken J glömde bort P3.
Men ett par veckor efter det att Fröken J insett att det varken skulle luktas på nån P4, eller för den delen någon P5, så hör P3 av sig igen med ett uppvaktningsförslag.... "förutsatt," som han sa, " att kärleken inte lever på annat håll nuförtiden."

Fröken J tog ett djupt andetag, svarade ett "tack, men nej tack" och avböjde därmed återigen en exklusiv middag.
För hon börjar lära sig det här med att följa sitt hjärta...


* Han var kolikbarn och hans föräldrar var hämndlystna små as som senare kom att döpa de två nästföljande barnen till B1 och B2.

** ung sa jag.. Damn it.

** Sluta skratta. Sluta skratta genast, sa jag!

2005-10-10

ahahahahahahahaaaa

Ur en spraydate-presentation alldeles för nära dig:

----------------------------------------
Dom tjejer som har lärt känna mig tycker att jag är "den perfekta pojkvännen", men jag har tyvärr inte än tyckt att nån av dom är "den perfekta flickvännen". Hur skall Jag få "den perfekta flickvännen" att börja lära känna mig?


Det här gör mig varm (i urval):
- Uppskatting

Det här gör mig kall (i urval):
- Barn

letar efter: Lite skoj

Ålder: nåt år under 30
----------------------------------------

Ursäkta...
Men ska vi ta och analysera lite, shall we?

  1. "Dom tjejer som har lärt känna mig tycker att jag är "den perfekta pojkvännen" ".

    HAHAHAHAHAHAHAHA
    .... oj förlåt. Sa jag det högt?
    Nejmenvissthörru.. det tvivlar jag inte en sekund på. Varför inte? Klart de gjort. Varenda en. No doubt. Du verkar ju vara en riktig pärla...
  2. " men jag har tyvärr inte än tyckt att nån av dom är "den perfekta flickvännen" "

    För nån sån lär du ju hitta.
    Hej och välkommen till ett evigt singelliv, ass-whipe.
  3. "Det här gör mig varm (i urval): - Uppskatting "

    Notera stor bokstav på ordet jag i sista meningen, första stycket.
    Om inte varningssignalerna kickat igång innan, så.
  4. "Det här gör mig kall (i urval): - Barn"

    Hur man vinner över en kvinna: Steg 1.
    Samt även:
    Hur man säkrar sin plats i helvetet.
  5. "letar efter: Lite skoj"

    Jomenvarförinte. Hittills låg du ju nämligen på plus. Verkligen.
  6. " Hur skall Jag få "den perfekta flickvännen" att börja lära känna mig? "

    Här är some pointers for ya:
    - Byt personlighet.
    - Skaffa en själ.
    - Väx upp.
    - Skaffa ett uns självinsikt.
    - Inte. Hata. Barn. Inte. Inte. Inte. Inte. Inte.
    ...
    - Se till att ingen av "dom tjejer som lärt känna dig" har vänner som bloggar

2005-10-09

Taktfullhet är en dygd

I en diskussion över msn med ett manligt potentiellt prospektprospekt (MPPP) sent en kväll...:

MPPP tar upp ett ämne med känsomässigt djup i.

Fröken J mottager glatt ämnesbytet och ställer uppmuntrande frågor.

MPPP öppnar sig.

Fröken J inser att hon fått ett förtroende och känner sig ärad.

MPPP berättar vidare

Fröken J lyssnar, motfrågar, är förstående...

Ett nytt djup i diskussionen infinner sig.

Av någon anledning så känner sig Fröken J manad att svara: "Coolt.".
Vi ska inte spekulera i varför, eller hur passande det var, eller vad Fröken J hade sniffat.

MPPP är formulerar ett inlägg i nån minut.

Fröken J somnar.
SOMNAR.

SOMNAR!!

och vaknar 4 timmar senare....

avd. Så snygg är jag.
eller
Hur man förblir singel.

2005-10-08

Hundägare - sov med ett öga öppet

Jag går förbi caféet där jag vet att han är ibland.
Visserligen har jag precis tränat så jag är svettig, osminkad, slafsig och håret är en katastrof, men jag sträcker på mig och lyckas få till en rätt lagom fan-vad-jag-rockar-hållning när jag går förbi.
Sen uppmärksammar jag min högerfot.
När jag sätter ner den så liksom glider den undan...
så märkligt.
Jag tittar ner.
Vad ser jag som sticker ut runt hela min högersko?
En allt annat än blygsam klump med hundbajs.
Mycket hundbajs.
Ifrån en hund som antagligen har ätit någonting fullständigt olämpligt...

så nu går jag förbi caféet, med en rätt tilltufsad och skamsen hållning, svettig, osminkad, rufsig, sunkig och luktar bajs.

Ja. man kan inte vinna dem alla.

2005-10-07

sån är jag...

Jag är en sån människa som öppnar en påse ostbågar, stoppar näsan i påsen och andas in med ett förnöjt:

- aaaahhhhhhhhhhh.....

Meningen med Internet..

På inttärnätt så är jag rolig, finurlig, charmig, öppen, intressant och intelligent..
(eventuella protester mot ovanstående är helt enkelt inte okej...)

När jag uttrycker mig här så är jag så bra som jag nånsin kan komma att bli socialt sett.
Och det är ju jättebra...
Om det inte vore för den lilla, lilla haken att det här är min peak.
Träffa mig and prepare to be disappointed...

Alltså... Jag har ju något större bröst i verkligheten jämfört med vad som syns här...
så nånting kanske du skulle få ut av det..

Men lika smart är jag då inte.
Garanterat inte.

Nej, nej.. Jag är inte självkritisk och fiskar efter beröm.
Jag är en skapligt smart tjej. Folk tycker om mig titt som tätt...
Men jag tänker inte speciellt fort, tyvärr...

Därav internet.
För här hinner jag och mitt intellekt med.
Saker går inte för fort.
Vi hinner vara finurliga och lustiga på den tiden det tar att få ner ett inlägg.
Till och med msn:meddelanden kan räcka ibland...

Låt mig ta ett exempel ifrån en konversation i verkligheten som tog plats härom veckorna...:

SkitSnyggKilleMedDeVackrasteÖgonenIVärlden (SSKMDVÖIV):
- Hej.
Fröken J:
- Hej.
SSKMDVÖIV:
- Så.. fick du ut nåt av den här presentationen:
Fröken J:
*giftdigmedmig* samt *totaltystnad och golvtittande*
SSKMDVÖIV:
- Verkade rätt bra.
Fröken J:
- Öh... hmm.. gnöörrghn.. höhö.. jaaaa... hahahahöhöhö.. hrrmm.
SSKMDVÖIV:
- .. eh..
*osäkert leende*
*sneglar efter krama-dig-själv-tröjan*

2005-10-06

Saker som inte går hem..

Fick ett meddelande på SprayDate.
Det i sig är ingen sensation.
Och den som påstår att det skulle vara det är välkommen hit på en rejäl omgång smisk. Den otrevliga sorten.

Jag kanske kan förlåta bristen på personlighet i mailet.
Tvivlar iochförsig på att han ens läst min presentation.
Men. Han kanske har problem med att långvarig fokusering.
Och jag dömer inte.

Men sen inleder han med:
"Du verkar så fräsch."
Jag hatar den frasen.
Va fasen annars skulle jag vara? Skiten? Smutsig?
Men. Jag dömer inte.
Istället kollar jag upp honom.

Och på spraydate är det så att man kan lista fem saker som gör en varm och fem saker som gör en kall. Plusochminuslistor alltså.

Hans Minuslista ser ut som följer:

Det här gör mig kall:
1. Dålig hygien
2. Orakade kvinnor
3. Gamla foton på nätet.
4. Rasism
5. Lögner

Ja.. det gäller ju att ha sina prioriteringar klart för sig.
Hoppas hans nästa tjej är en goddamnjäkla mammut.

2005-10-05

nada

Okej.
Alltså.
Eh.
Hmm..
Öh...
Nej.. sorry. Jag har ingenting idag.

2005-10-04

Hej bebis

en kille på SD mailar mig med ett:

"Hey baby."


that's it.

Han är 30 år.

Vidare så är han tydligen inte aktuell på marknaden för tillfället. Men han hänvisar istället till sin bror som en möjlig glädjekälla.

Familjekärlek är fint, tycker jag.

Om att måla in sig i ett hörn..

Nu har jag lyckats krångla till det för mig...

Efter mitt hej-ge-mig-en-massa-kompisar-nu-inlägg häromdagen så fick jag en massa jättetrevliga mail ifrån en massa jättetrevliga personer.*

En del msn:kontakter dök också upp.
Och jag, som sämst-hemlighets-behållare-i-världen, berättar såklart lättvindigt en massa information om mig själv till höger och vänster.
Men nu vet jag ju att det jag skriver kommer läsas av folk som vet vem jag är, lite grann...
Och som inte är mina närmaste vänner..

Och nu vill jag inte skriva nåt avslöjande. Alls.

Igår ville en del av mig skriva en djuplodad tolkning av en bibeltext.
Men sen kom resten av mig till undsättning, klubbade ner Del 1 och skrev ett inlägg om sex istället.

Jag ska bara komma över mig själv. Sen ska jag skriva om killenjagskickademailtillmittinatten... och andra intressenter i frågan...


*Faktiskt. Ni som mailade är helt enkelt liite bättre människor.. **

** Nej. Usch.. så ska man inte säga. Ni är jättebra människor... precis lika bra som andra... ***

*** Men ni kanske är liiite trevligare.. och luktar liiiite godare.

2005-10-03

duktig

Är det något jag är bra på, så är det att vara svårtillgänglig, oåtkomlig och sval...
Fan. Vad. Jag. Rockar. Där.

Ursäkta, måste gå nu. Jag ska bara lägga in *HÄRÄRJAGHÄRÄRJAGHÄRÄRJAG* i mitt personliga meddelande på msn:en.

Ett inlägg utöver det vanliga..

Jag brukar inte vilja ge mig in i sådana här diskussioner...

Men vissa saker gör mig bara heligt förbannad.

http://www.aftonbladet.se/
vss/nyheter/story/0,2789,707762,00.html


Jag hoppas lite att det är en felaktig rapportering och att det finns seriösa faktafel i artikeln.

Annars begriper jag verkligen inte domen.

Böter? För att sparka och ta strypgrepp på sin gravida dotter, för att hennes pojkvän var en mindre traditionell svensk.
Böter?
God damn jävla BÖTER?

Skärp er, ta mig fan.

2005-10-02

Mina damer...

Jonas på Nothing. Really. är en grymt snygg, intelligent, känslig och humoristisk kille med en riktigt intressant blogg.
Sägs det.

Go get him!

light-oro

Jag har den dåliga vanan att skicka iväg mail utan att spara dem.
Så om jag nu... rent hypotetiskt... hade skickat iväg mail inatt vid typ 2-tiden när jag var trött och mör och kanske under påverkan av nån eenstaka glas vin, så kan jag inte kolla upp vad jag skrivit.

As stated för två inlägg sen så skrev jag tydligen något med substans. Jamen tjena. Det måste ju blivit bra.
Antingen så blev det en kärleksförklaring eller så blev det en ratning. Så fint.

och varför i hela världen pirrar det i min mage när jag tänker på det... Såå stor roll spelar det ju inte.
Gah. Män. De är vandrande komplikationer för min kropp.

lite hyllning och lite sammanfattning

Såklart.
Varför kan jag inte bara vakna skittidigt och bli klarvaken?
Sova kan jag göra på jobbet imorgon...

Men efter att ha vaknat på lite halvdant humör, så läste jag senaste inlägget av Kei på Rätt Ord På Rätt Plats om Konsten att vara kvinna. och skrattade så jag höll på att gå sönder!
Givetvis fick jag nåt felmeddelande närjag skulle kommentera... Men Kei: Skitgrymt. Askul. och.... ehum.... jäkligt insiktsfullt.

Det var en bra kväll igår.
Kärleksproblemsterapi för en ung kvinna i nöd.
Det kräver vin. Och bananchokladpudding. Och en viss mängd analyser.
Oj vad kloka vi var.
Vi förstod allt.
Varför han gjorde som han gjorde.
Vad som var typiskt män och vad som var typiskt honom.
Varför hon reagerade som hon gjorde.
Hur hon är en fantastisk, intelligent, charmig, vacker, sexig, begåvad, stark och kärleksfull kvinna.
Vad hans signaler egentligen betydde?
Vad han gav uttryck för...
mm. mm.

Men idag kommer jag inte ihåg så mycket av de insikterna vi kom fram till.
Förutom just att hon är en fantastisk, intelligent, charmig, vacker, sexig, begåvad, stark och kärleksfull kvinna. Det är ju för guds skull ristat i sten.


En övrig iaktagelse bara:
Om jag vore en 55 årig man* med begränsad attraktionskraft, så skulle jag inse att jag högst sannolikt inte går hem hos kvinnor i sina twenties... samt att det förmodligen skulle få mig att se en aning stillös, patetisk och.. ja .. äcklisch ut om jag försökte mig på ett raggningsförsök.


Nu ska jag preppa mig för en brunch och grubbla på ett inlägg om olika pojkar som ni kanske får se...


* och inget illa om 55 åriga män i övrigt. De fyller sin funktion i många delar av samhället. Tveklöst.

nattligt

Precis kommit hem ifrån en utekväll...

Nejmen... bli inte chockade nu.
Det händer faktiskt att jag går ut och erfar lite nöjesliv då och då.

Följande står att konstatera:
  • SoHo tokrockar.
  • Avenyns kvällsliv är bedrövligt.
  • Fulla människor är en aning äckliga och ordentligt konstiga.
  • Majoriteten av alla 18:åriga pojkar på stan vid 1-tiden på natten skulle må bra av en omgång ass whopping.
  • Den dagen jag hittar en kille på krogen så kommer jag... öh... så kommer jag... förgylla honom och sätta honom på spiselhällen..
  • Smala jeans och bruna stövlar har korsats och skapat nån typ av mutation som sakta men säkert håller på ta över smalbenen på unga kvinnor staden över. Räddningsaktion?
  • Det är jättesvårt att skriva mail med lite substans i så här sent/tidigt
  • Det är förmodligen jättedumt att skriva mail med substans i så här sent/tidigt.
  • Jättejättedumt att skriva mail med substans i till en nyfunnen SD-bekantskap som faktiskt kan tänkas ha lite potential.
    För om jag tycker det är svårt och pilligt att få till den där lite lagom intresserade attityden i normalform, så lär det säkert fungera fint nu.

2005-10-01

en dag som andra

Tänk vad glad man kan bli för lite uppmärksamhet ibland.

Got nothing än, så jag tänkte istället delge er min morgondatorrutin:

1. mailen för adress 1.
2. mailen för adress 2.
3. mailen för adress 3.
4. kommentarer och besöksstatistik
5. dagsformen på bloggtoppen
6. dagens Nemi GP
7. dagens Nemi DN
8. dagens Nemi Sydsvenskan
9. stammisbloggarna i listan till höger.
10. (beroende på tid) mina lite mer sporadiska bloggar typ (utan inbördes ordning):

En enkelriktad återvändsgränd - som förövrigt sysselsätter sig med skamlös opinionsfrieri inom ett tvivelaktigt område .... men han är bra ändå.
Snurres krypin - hur kul som helst.
Yrsel - Ny. och bra.
Rätt ord på rätt plats
Embryo
Tonårsmorsa
Sigge

mfl. mfl. som jag inte kommer på just nu.

11. Skriva inlägg.
12. Göra nåt vettigt.
En stund iallafall..