Igår var jag och såg "Säg att du älskar mig".
Jag är inte på något sätt en gråtare.
Jag gråter inte speciellt ofta eller speciellt lätt.
Men en tredjedel in i filmen började jag (och halva salongen) att storböla. Och sen slutade det liksom inte.
Det var inte en tår.
Det var ett utslitet hjärta...
Har aldrig sett en film som fått mig att känna mig så ... smutsig? skändad? utsatt?
Ja... nånting var den iallafall.
Men. Se den, hörni. Den var askul....
2006-09-13
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar