När man har det snålt, snålt, snålt.
Tvingar sig till att enbart använda budgetsaker*.
Dumsnålar med allting. Hela tiden.
Då är det egentligen helt irrationellt att köpa kläder.
Särskilt om man köper sig en väst.
Men den var så fin.
Den talade så vänligt till mig och när jag provade den så var det som att få en kram.
"Det är du och jag." viskade den. "Enade. Mot världen."
Så vad kunde jag göra egentligen...?
Vem är väl jag att fucka med vad ödet fört samman?
Nä. Precis.
* Tacka gud för Euroshopper, Blåvitt och Icas egna.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
"Vem är väl jag att fucka med vad ödet fört samman?"
Jag tycker den meningen blir lite lustig om man översätter den helt till svenska, men det är ju jag det. Och jag känner igen mig! Man tänker inte rationellt (eller ekonomiskt) när man ser nått man verkligen vill ha.
Blåvitt och euroshopper, sanna vänner i studentvärlden. För vad gör man när redan kassan är skral och man hittar något som man bara måste ha... för självklart är man shoppinggalning också.
Vad gör man?
Skicka en kommentar