2012-01-12

Never underestimate the power of känslan av tyngdlöshet.

Varje tisdag och torsdagmorgon spenderar jag med med att gå på vattengymnastik. Och man tycker att det är lite pensionärsvarning på det så kan jag också berätta att det här är specialanpassat för gravida. Specifikt gravida med bäckenproblem.
Ja man kan ju ana redan här vilken intensiv elitträning vi snackar om...
Den mest skamfyllda övningen är armhävningarna. Stående mot vägg. I vatten. Samtidigt som instruktören ropar; Tio!! nio!!! Åtta!! Kom igen nu!! Sju!! ....
Det är lätt att känna en viss förnedring i det här läget.
Men å andra sidan får man lov att hänga i en miljö där man inte är tyngst, tjockast eller mest orörlig..
Eller ja okej då. Jag är väl det där också, om man ska vara petnoga. Men skillnaden är att jag får nån typ av bonuscoolhetspoäng för att jag är mest (eller längst kanske man säger) gravid. Vilket är något som får min inre tolvåring att göra jämfotahopp av glädje.

Och sen får man chansen att studera det moraliska dilemmat; Vem har förträde till att få sitta på omklädningsrumsbänken; gravida eller pensionärsdamerna som kommer efteråt?

3 kommentarer:

P sa...

Så länge inte tanterna är jättegamla borde väl ni gravida ha företräde?

Jasmin sa...

Ja eller hur!

P sa...

Hell yeah! Dels inbillar jag mig att de norska tanterna är tokigt hurtiga.

Dessutom har de inte en inneboende som knött ihop alla inre organ i ett hörn. Full lungkapacitet? Bara att ställa sig upp.

Så tanter med KOL kanske kan få sitta. Om de är snälla.