Jag är mörkrädd.
Som fan.
Och inte för rimliga vara-rädd-för orsaker heller..
Typ att det kan komma in inbrottstjuvar/våldtäktsmän/Jehovas vittnen...
nehejnej.
Jag är rädd för monster/spöken/varulvar/vampyrer.
Jag bor högt. Men jag har hört att vampyrer kan flyga.
Och varulvar... De brukar yla utanför mitt fönster...
Så mycket att de lämnar däckspår i asfalten, när jag tittar på morgonen efter.
Jag såg The Ring en gång.
Det var ju jävligt bright.
Förstörde mitt psyke permanent, det där.
På min att-göra lista finns det en konstant punkt som heter: - Odla ryggrad.
2006-03-09
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
10 kommentarer:
*fniss*
Jag hade en arbetskamrat, en kraftig bit, typ 120 pannor kickboxningsmästare, som var väldigt rädd för vampyrer och varulvar.
Jag kan skratta åt det.
(om en lampa är tänd)
Jag såg hela femton minuter på The Ring. Nu står den bara i dvd-hyllan och ser läskig ut.
Hahahahaha!!!
Jag skrattar med dig, inte åt dig. Med det var ett förbannat roligt inlägg.
Kei levererar dessutom som vanligt!
The ring förstörde mitt psyke också! Varje gång jag går in på mitt rum måste jag kolla bakom dörren så samara inte står där...lite jobbigt eftersom det var typ tre år sedan jag såg filmen.
varulvar är faktiskt farliga.. och läskiga.. och finns på riktigt..
så det så..
Hm, skönt att se att fler är rädda för varulvar.. jag tror att de bor i mörkret, under trappor, ja, överallt där man inte kan se dem.
I mitt allra djupaste barndomsminne vill jag minnas att det fanns ett tvprogram, som gick ut på att göra historier av folks inskickade noveller. Ett av dem handlade om en varulv och sedan dess är jag märkt. .)
Kan då erkänna som ensamstående 2 barnsmamma att jag är mkt räddare för "det som man inte kan se" än mina barn nånsin varit...Såg en himla massa skräckisar i tonåren på 80-talet och det satte sina spår...Varje gång jag ska gå ner i en källare tänker jag i mitt huvud (precis som vi gjorde när vi såg filmerna) - NEEEEEJ gå inte ner där, det fattar du väl att där nere väntar mördaren...och så funkar såklart inte lysknappen, men vaddå??!! I sverige, en tisdageftermiddag och jag hittar ju i källaren...Då kommer skräckfilmsrösterna tillbaka- Nej nej, HAN har ju saboterat lampan så du inte ska se när han står där nere med köttkniven/yxan/hammaren och så fungerar inte telefonen, för det har jag ju inte kollat...
Ja så håller jag på och har gjort sen 1981 ungefär...Och jag lever ännu!!!!! =)
Förstörd av scary movisar
Jag är också skit skraj för sånt som inte finns - kan se troll och monster bakom varje träd i skogen. Om jag går i skogen och det är lite halvmörkt brukar jag medvetet fantisera att det går något precis bakom mig, bara för att testa hur lågt jag kan gå utan att vända mig om. Skrämmande och underbart på samma gång
Varulvar de fega mesarna! bah! Vampyrer däremot....suck
förutom några få puddingar typ Angel, på Buffy-tiden och naturligtvis den vrålheta SPIKE!!! flås...flås...osv en dejt med honom bland sidenlakan...men annars är Vampyrer ofta fula och stygga och Bu för dom!
tjo , jag är en sån som tror på allt som handlar om övernaturliga. jag vet inte men jag tror jag är synsk jag har fått en den "syner" och jag är bara tolv men har redan blivit en bad girl. varulvar, klar dom finns men dom e skygga... vampyrer, finns nog inte i vårat lilla trygga sverige, men alla känner ju till Transylvania...( har i bland en viss smak på blod , njuter av att pilla upp sår och få i mig en del...) en dag när jag var liten och gick i skogen med min mamma såg jag nogot svart springa förbi formen påminde om en varulv... "skratta åt de du"
Skicka en kommentar