inte är det miniligan iallafall

Jag känner att följande yttranden om klantigheter inte bara kan gå obemärkt förbi...


Så här är det;

• Jag har just nu ett sju centimeter långt ärr efter att en majblommenål rev mig till blodvite nån gång i april.
  
• Jag har ett ärr på min vrist efter en dvd-spelare som jag tydligen gjort något i ett tidigare liv. *
  
• Mitt högra lillfinger är förevigt snett efter att jag klämt det.
  Två gånger.
  I samma port.
  Med ett halvårs mellanrum.
  
• Jag har bränt fast ägg i en kastrull.
  Kokade ägg.
  Med skal på.
  
• På min första dejt med ett ex så hällde jag två deciliter saft i hans knä...
  Från en kanna.
  Avd. Jävligt taskigt ögonmått.
  
• Jag har gått in i en lyktstolpe och fått ett helt torg (stora torget i Medelstorstad i västergötland) att vända sig.
  Och ett avlångt blåmärke.
  
• Då och då måste jag köpa nya vita bastoppar av den enda anledningen att jag har fläckar på samtliga andra.
  S a m t l i g a.
  I shit you not.
  
• Efter att hetsigt försvarat mig mot att min rumpa skulle vara stor* reser jag mig upp från golvet där vi sitter och välter omkull ett helt bord komplett med dricka, tilltugg och snacks.
  Med rumpan.
  Enbart.

Jag skyller på att jag bodde jämte kraftledningar när jag var barn....

* pffft.... förtal!