så jag är väl naiv...
.. och lite småkorkad...
Men mycket dekorativ.
Jag beklagade mig häromdagen att jag inte kunde med att lämna in min gamla avlagda förlovningsring för omgörning...
- "Nejmen. Smält den i en kastrull och lämna in klumpen istället." sas det...
Jättebra idé tänkte Fröken J och eldade upp halva köket.
Ingen klump, men väl en kolsvart ring.
Ska nu bilda en klubb; Ingen sarkasm på våra gator!
2005-12-12
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
11 kommentarer:
Va? Jag trodde att det fanns nån smed man kunde gå till som gjorde sånt.
Men svart är det nya brunt :D
Tillåt mig småle.
Guld har kemiska beteckningen Au, densiteten 19,3 g/cm³ och smälter vid 1064 °C.
Sånt jävla tryck har inte ens stan's värsta pizzaknådare i sina ugnar.
Det där var det absolut roligaste du har gjort (åtminstone som du berättat om) Det positiva är att du knappast kan ha förstört ringen, så den borde bara vara att putsa upp igen.
Personligen har jag inte minsta lilla aning om var min gamla förlovningsring har tagit vägen.
Du, tack för tipset! Ska hem och leka lite med snö och annat ivkäll =)
ps. dåligt tips du fick där. Ang guldet alltså
har du hunnit vara förlovad?
Hihi...bara att putsa igen, guldet är kvar under det svarta....
...Någon måste ha sovit djupt på kemilektionerna... ;)
hrrrm..
Veckans fixar-tips! Istället för att elda sina föredettingars hållhakar kanske du borde göra ett litet tittskåp - typ som trofeér på temat "de jag var lycklig att slippa ifrån"..? Lyd Anna putsa upp den och var stolt!
terapeutiskt var det iallafall...
Skicka en kommentar