Inte så god ton...

Nu är det ju en oskriven regel att om man inte har några barn själv, så kommenterar man inte andras föräldraskap.
Men så läste jag det här ifrån en artikel i Aftonbladet angående namnval:

I Havdhem på södra Gotland fick mamma Helena en idé direkt efter födseln: - När
hon kom upp på min mage så sa jag helt spontant: "Vad är det här för en liten
persika?" Hon luktade och var len som en persika - och det fick hon heta. "

och därmed så kom Persika till världen..


Men......

men....

... är inte det en ganska så dramatisk slutledningsförmåga Helena har?

Alltså.. om jag skaffar mig en hundvalp och säger:
"Åh. en sån lite snutting du var då!"

Inte sjutton kommer jag spendera de närmaste tio åren med att ropa "Snutting. Hit! Fot, Snutting! Fot!"

Och då snackar vi om en luden sak man köper i affär...

Och när vi ändå spekulerar...:

Borde det inte då, enligt samma logik, finnas ett gäng barn som heter:

Knytet.

Älskling.

Sötnos.

Skrynklig-rödmosig-liten-typ.

?

Bara undrar...

Personligen hoppas jag bara att de inte har fruktstunder på Persikas lekis. Jag anar potentiellt trauma.